Banfotograf?

Hej för andra gången idag Jag har blivit himla aktiv det senaste. Wooohoo, jag vet

Jag har nu skickat iväg ett mail där jag frågar om jag får vara banfotograf i en tävling som anordas snart. Men, jag säger fortfarande inte var och när ^^ Lite självisk känner jag. Nu hoppas jag verkligen på att jag får ett ja! Jag åker dit ändå och fotar min kompis. Men det hade ju varit ännu roligare att fota på ”riktigt”. Och få chans att sälja lite bilder Vad ska de annars göra? Ligga och ruttna på min hårddisk? Jag tar typ 800 bilder varje tävling även om jag bara är med mina kompisar, och jag fotade hela sommaren och hösten förra året och snart måste jag köpa mig en extern hårddisk så att jag får plats med allt tror jag ^^

Syrran är ute i stallet nu. Hon rider nog våran lilla prinsessa. Om hon orkar det vill säga. Hon har redan ridit en hopplektion på ridskoleponnyn som hon ska tävla på fredag. I skolmästerskapen som jag nämnde i förra inlägget.

Ridskoleelev! Jag?

Mamma kom hem idag efter att ha varit i stallet och tagit in Calle som brukar få vara ledig på onsdagar. Skönt med tanke på det otroligt hemska vädret som har varit idag. Så äckligt mycket regn att man blir våt bara genom att öppna ett fönster! Varför man nu skulle få för sig att öppna ett fönster när det är typ minus 20 grader ute, men.

I alla fall, mamma sa att tränaren som jag har velat träna för ett tag, chefen på ridskolan, inte ville ta emot privatlektioner och var fullbokad på alla grupper. Men hon rekommenderade en kollega. Jag är lite tveksam eftersom jag känner den förstnämnda mest och vet de som tycker att hon är bra, medans jag inte vet någonting om nummer två. Förutom att mitt första intryck av henne inte är speciellt bra. Men, jag ska testa i alla fall!

Träning behöver jag även om jag är fördomsfull och 1) inte vill rida i en lektionsgrupp och 2) mycket hellre vill rida för en privat dressyrinstruktör.
Så jag ska bara tänka bort allt sånt, jag är ingen bortskämd snobb liksom. Även om det känns så ibland

Men nu blir det alltså en ridlektion på ARS nästa tisdag! På prov. Se om Calle kan sköta sig i en stor grupp eller om det blir panik av alltihop!

Måndag: Eller inte , för nu visade det sig att mamma inte har fått tag på instruktören, som vi anar är sjuk ändå eftersom hon inte hade några lektioner i söndags när vi letade efter henne. Men mamma har lovat att försöka ringa när klubben har kontorstid, vilket är en timma mitt på dagen och det brukar ändå inte vara någon där just då!
Men jag hoppas att hon får tag på någon så att jag i alla fall får rida nästa söndag.

Dessutom ska jag inte tävla dressyr den 5 december!

Calles öga!

Calle i hagen!

"Vad gör du?"

Nytt Stall Ny Box Nytt Ridhus!

Igår eftermiddags fick jag ett sms som berättade att det gamla ridskolestallet var klart och våra privatponnyer fick flytta ner! Så, vi åkte dit jag och mamma och började bära ner alla sakerna. Tyvärr är inte sadelkammaren där nere helt klar så vi måste bära omkring på våra saker >.<

Stora stallet

Förut stod han i detta stallet. Före att det blev ett stall (Sommaren 2009) har detta kallats för Lilla ridhuset. Det var en inte så fräsch och ganska instängd lokal med dåligt ljus och liten läktare där framridning/framhoppning brukade hållas.
Så fick styrelsen tillåtelse att riva bort all inredning för att bygga ett nytt stall! Den nya stallokalen var nu finare än något stall som jag har sett, trots att boxinredningen var lite tråkig. I och med det förra ridhuset så var stallet sjukt högt i tak, inget negativt alltså (!) och hela ”lokalen” blev ljusare och renare. Dessutom hade torvdammet svårare att lägga sig. Svalor flög hela tiden in och ut ur stallet och hjälpte till att hålla flugorna borta, så inga såna fanns det heller. Och så självklart – Den nybyggda känslan. Nybyggt är ju alltid bäst!
Och dessutom var stallgången bred och fin, boxarna anpassade för storhästar, med krubbor som öppnades och drogs ut ifrån utsidan av boxen, snygga vattenkoppar och en stor, ren spolspilta.
Stallet var dessutom uppdelat i två stallgångar om man säger så. Hela ridhuset blev avdelat på mitten liksom På den ena sidan står nu ridskolehästarna och på den andra har hittils alla privata stått, ponnyer som storhästar. Men nu kommer enbart storhästarna att få halva stallgången – Bakom spolspiltan (där Calle btw står och sticker ut huvudet) och bortåt. Resten kommer att tillhöra ridskolans ponnyer som flyttas upp ifrån lektionsstallet

Calles nya hem!

Det ”nya” stallet, det blir så svårt med ord nu. Vad är nytt och vad är gammalt lixom? >.< Aja, det stallet som Calle står i nu och kommer stå i framöver, var förut ett lektionsstall där både ridskolehästarna och ridskoleponnyerna stod. Men det bestämdes att taket var för lågt för att ha hästar i det stallet samt den nya lagen (eller är det ingen lag ännu?) om att spiltor inte är tillåtet. Så det var inte så mycket mera för ridskolan att göra än att bygga nytt.
Och även om jag utan tvekan kan tala om vilket stall jag tycker bäst om – det ovan – så är det inte så illa här nere heller. Visst, det är en bit att gå från sadelkammaren till stallet än så länge, taket är mycket lägre än det var där uppe, det är inte alls lika nybyggt och boxinredningen är begagnad, det kommer damma mycket mera om torven och ljuset är dåligt. Men sämre kunde det ju vara! Varför klaga lixom? Vi har fina boxar som gott och väl rymmer en ponny, man behöver inte stå på varandras fötter för att få plats, vi har nära till våra fina gräshagar (om än väldigt leriga) och vi har nära till höskullen!

Calle var dock väldigt tveksam till flytten. Och fånig som han har blivit nu efter sin långa vila, letar han hela tiden efter en anledning till att få busa och vara olydig. Självklart var ju det nya stallet en utav dessa anledningar. En god än också, tyckte calle! Han hoppade lite upp och ner och visade tydligt att han inte tänkte gå in i det fula lilla mörka hålet minsann, oh nej! Men det tog inte lång stund innan jag och hans skötare övertalade honom om att, Jo, visst, här går vi in. Får väl se hur det går idag när det är min lillasyrra på tolv år som ska ta in honom i det läskiga stallet… Jag har mina funderingar, menmen!

Fast jag tror att Callebebisen blev väldigt nöjd med en detalj i sin box! Vattenkopparna är inte installerade ännu, så det betyder att hästarna får dricka ur hink. Då slipper han bli rädd när vattnet låter som om det ska explodera, eller anfalla honom på något sätt. Och så får han i sig så mycket vatten som han vill ha utan att behöva vänta i hundra år. Och om Calle gillar vattenhink – Då gillar jag också vattenhinkar! Oavsett hur jobbit det är att bära en tung hink fram och tillbaka, särskilt eftersom jag inte har några muskler alls längre.
Jag vill rida igen!!!!!!!!!!!!

Det nya ridhuset!

Och fota! Om det är någon i närheten utav Alingsås, Herrljunga och Nääs, Kan även åka till Essungatrakterna, och ska tävla snart (hoppning eller dressyr kvittar) så får ni gärna skriva en kommentar till detta inlägget, glöm då inte att lämna epostadress så att jag kan svara, eller maila mig direkt; anna.thistla@gmail.com !

Och en sista bild på ridhuset Det är inte alls långt kvar tills det är helt klart! Och under Alingsås nästa hopptävling ska framhoppning samt framridning ske i detta stora 30 x 80 ridhus!

Från landet – Till stan.

Japp. Nu har vi flyttat Äntligen får jag väl säga. Det är skönt att inte bo i en flyttkartong och keva med provisoriska lösningar för allt ^^

Och så bor i vi i stan. Jag har genast insett alla fördelar ^^. Men jag slår vad om att du inte är intresserad av detdär. Nej. Du läser antagligen bloggen för att du är intresserad av hästar Och hästar ska det bli!

I och med att vi flyttade ifrån våran gård på landet flyttar ju Callegubben med oss. Efter mycket letade och slit kom vi fram till att Nygård var den bästa lösningen för oss.  Så nu står han där. På ridskolan.

I och med att dom bygger ridhus och stall åt alla håll där just nu så står han i en fin utebox vid ridskoleponnyernas stall. Det funkar bra
Och i boxen bredvid honom finns det en sjukt söt ponny som heter Firefox. Calle tycker jättemycket om den ^^.

Såklart ska han inte stå i en utebox resten av livet dock. När ridhuset är färdibyggt ska inredningen i ridskolestallet rivas och bli till nya boxar. Och då har Calle en plats där

Jag hoppas och tror verkligen att det kommer bli jättebra att stalla upp honom på ridskolan. Det är ju i den klubben vi är medlemmar i, det är där tränarna finns och framför allt tävlingarna – Det är bara att cykla ner till stallet någon timma innan start och göra i ordning sin häst. Inte allt jobb med att pack, lasta, packa upp, åka långt osv.

Calle har fått en medryttare också Hon heter Lisa och är i min ålder ungefär ^^ Jag har inte sett henne rida än, men vi ska åka till stallet på söndag och kolla

Varför rider jag inte själv? Jag har brutit axeln. Hästjäveln slängde av mig. Fat det är inte det att jag inte tycker att man får skylla sig själv om man galopperar barbacka på en åker. Host.
Ja, för det var så jag ramlade av ^^ Från klockan sex till klockan halv tolv på akutmottagningen blev det. Men som tur var inget gips! Fast jag lär ju inte kunna rida på länge :/

Jaja. Sånt är livet ^^. Nu ska jag bläddra runt bland lite foton. Och hör ni, glöm inte att gratta mig på lördag! Då blir jag 15 år